Kvällstimme
Nu har jag kommit tillbaka till min studentlya. Och ja, jag kan ju säga att den är i Örebro. Man kan ju inte vara hemlig för alltid.
Det kändes skönt att vara hemma en sväng. Jag städade och lagade mat åt familjen. För första gången på länge åt jag ordenkligt. Spaghetti med köttfärssås och ost! Sedan var det terminsstart som egeagerar barn- & ungdomsledare. Det gick bättre än jag trodde. Jag var mest oroat mig för att fysiskt inte orka göra det som jag måste. Visst, benen värkte, armarna värkte, knäna skrek och huvudet kändes överkört. Men det gick bra och barnen verkade nöjda, vilket är det viktigaste.
Jag och mamma satt en stund och pratade anatomi och sjukdomar. Sedan var det dags för mig att ta mig till bussen. Det kändes lite tungt att vara uppe i sitt eget rum och veta om att man skall åka minst fyra mil för att sova i en annan säng. Sad but true!
Förresten visar min bloggstatistik att det verkar vara två besökare som är inne på bloggen regelbundet. Spännade! Då kanske man skall vara generös och berätta om sig själv? Ja, just nu sitter jag i min one piece och har druckit upp en kopp med kamomillte. Överväger att göra en kopp till.... Det är så gott och har en något lugnande effekt. Dessutom slipper man frysa för en stund. Allt detta är guld värt i försöken att somna. God natt!