Hittade tillbaka
Först så säger jag "skall nog ta paus från bloggandet" och här är jag igen? Den politiska retoriken verkar fungera, om det som sägs resulterar i det motsatta!
Har precis ätit en stor portion med kvargröra. Magen verkar inte riktigt veta vad den skall göra just nu: magknip, jobba eller både och? Förmodligen det sistnämda...
Idag har jag seminarium och sen skall jag ha lite av en lunchdejt med en av mina kollegor från kåren på kåren. Vi skall äta kårens dagliga soppa, gulasch tror jag att det var idag. Ser fram emot att träffa henne och bara umgås. Jag kommer förmodligen att vara bosatt på kåren hela kvällen lång, då jag antagligen kommer att gå bar- och alkoholutbildning eller jobba. Av någon anledning verkar alla vilja stå i bar hela tiden och typ slåss om dom platserna inför varje pass. Själv så tycker jag att det verkar för stressigt och med för stort ansvar. Man har faktiskt personligt ansvar för det som säljs. Så om någon kund råkar illa ut för att ha druckit för myckt av något som jag serverat, så kommer visse versa paragrafer att slå mig på fingrarna. Bar? Nej, tack. Orsaken till att jag ändå har anmält mig till utbildningen är för att det är väll bra att ha, på så sätt kan jag vara mer flexibel.
Vad har hänt annars som jag inte har nämnt...? Jo, jag var på personalfest. Hur trevligt som helst! Det vart sent och liiiite för mycket dricka, men men sånt händer ibland. Jag brukar inte känna för att festa annars. Det är dyrt, man lär göra dumma saker (som man förmodligen kommer att få ångra i ett senare skede) och man är helt sömndrucken resten av veckan. Men ändå så tar det mycket längre tid för mig att hämta mig efter ett arbetspass än en utekväll. Kanske för att jag faktiskt äter under utekvällarna...
Nästa vecka börjar också min praktik. Vi hade intro igår och jag häpnades över hur kort rapporten skulle vara: 2000 ord?! Bara? Det är ju inte mer än fyra sidor! No problem, tror jag.
Just det! Min mobil har följt samma trend som många andra elektroniska prylar som jag äger: gå sönder. Hittills går det i alla fall att ringa (vilket är viktigast), lyssna på musik och surfa. Däremot har kameran gått sönder, då jag lyckats åstakomma en spricka mitt på kameralinsen. Övriga skavanker är en spricka och lite skråmor på sidorna. Allt detta är resulatat från jobb på kåren i kombination med vårdslöshet (främst från min sida).
Nu skall jag komma till skott med att duscha. Jag börjar inte förrens kvart över nio, så jag har god tid på mig.
Jag saknar att ta (lång)promenader...! Orsaken till att jag inte promenerar så mycket längre är dels för att jag har alldeles för ont i knäna (och i resten av kroppen också för den delen), men det är också för mörkt. Jag vill ju kunna se var jag går. Dessutom kommer det inte att komma upp bilder med så här fin bildkvalité framöver. Får se hur länge jag står ut utan kamera...